Lugn och ro istället för stress
Stress är i grunden något positivt, eftersom det är kroppens sätt att mobilisera energi och kraft inför en prövning där vi behöver prestera lite extra. Men… om vi inte får vila mellan varven, utan mer eller mindre permanent befinner oss i en stressad situation, blir både ”kropp och knopp” utmattad.
Olika saker triggar igång
Upplevelsen av stress är väldigt individuell. För en del kan det vara ett projekt på jobbet som bara måste vara klart ett visst datum, för andra kan det vara en möjlig konfliktsituation med sin partner eller chef. Det kan t o m vara så vardagliga och återkommande händelser som att hämta och lämna på dagis. Men även förväntningar från omgivningen kan stressa oss.
Stiftelsen Hjärnfonden har beskrivit stress på ett väldigt bra och målande sätt:
”Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer då kroppen kräver mer bränsle. Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotfull situation.”
Långt tillbaka i tiden kunde det handla om att mobilisera tillräckligt med kraft för att kunna fly från faran eller slåss för vårt liv. Idag är det andra faktorer som mobiliserar reaktionen – men i grunden är det precis samma instinkt.
Detta händer i kroppen
En stressreaktion startar i det som kallas för det sympatiska nervsystemet och reaktionen är mycket snabb. Stresshormoner börjar utsöndras (kortisol, noradrenalin och adrenalin) för att höja blodtrycket och pumpa ut socker och energi för att göra musklerna redo för flykt. Allt fokus är på kampen för överlevnad, annat får stå tillbaka.
Om tillståndet blir mer eller mindre permanent börjar det dock även att påverka hjärnan. Man har idag kunnat mäta att vår kognitiva förmåga (inlärning) minskar, koncentrationsförmågan försämras, vi blir ”glömska”. I värsta fall drabbas vi av utmattningssyndrom.
Adaptogener kan balansera
Begreppet ”adaptogen” myntades 1947 av farmakologen A.V. Lazarev för att beskriva överraskande effekter av en kärlvidgande substans som man funnit i Frankrike – den ökade organismens motståndskraft mot ”stress”, det vill säga påfrestningar som hotar organismens jämnvikt. Sedan dess har framförallt Sovjetunionen under 1960-talet varit ledande inom adaptogenforskningen och sökt naturliga källor till adaptogener.
Naturliga källor finns
Idag har man lyckats visa adaptogenernas effekt på molekylär nivå. Farmakologiska studier har bl a visat att adaptogenernas stresskyddande verkan är kopplad till ämnen som aktiverar cellens egna skyddsmekanismer. Det är också klarlagt att det finns naturliga källor med adpatogen effekt, t ex ginseng, rosenrot, rysk rot och ashwagandha.